FY vad det var jobbigt att övertyga mig själv att jag verkligen skulle gå på Sh'bam ikväll, men med lite draghjälp övervann jag latheten. Är förstås SÅ glad att jag gick, känns så bra nu efteråt.
Det var inte det att jag inte ville, har bara blivit så förbaskat lat då jag jobbat och inte tränat sen onsdags. Och ju längre det går mellan två pass, desto jobbigare är det att komma tillbaka in i träningsrutinen. Jag behöver ju hålla igång, träna så svetten sprutar och endorfinerna rusar. Det är ju det jag älskar. Som man sår får man skörda, ju mer jag tränar desto mer vill jag träna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar